Inlägg

Visar inlägg från januari, 2017

Gästbloggare om ADHD

Innan vi kom till Anders, så var vår son på 8 år väldigt arg. Han slog gärna sin syster så fort han fick möjlighet. Han hade väldigt svårt att sitta still vid matbordet, kunde t.ex "trilla av stolen" eller stå bredvid stolen och äta. När vi skulle be honom att gå och borsta tänderna, göra läxan eller ta på sig, var det sällan smärtfritt utan ofta bråk. Redan efter första besöket såg vi en förändring. När vi ropade på honom om att maten var klar, så kom han ner inom rimlig tid. Han är inte så aggressiv längre. Han kan ta ett Nej oftare och accepterar det. Det är på något vis som det infunnit sig ett lugn i kroppen och han njuter av det. Han är väldigt noga med att ta sina vitaminer och han säger att han känner att myrorna som sprang runt i huvudet och benen på honom inte är lika många längre. Även i skolan har vi sett en förbättring. "En mycket nöjd förälder till en kille på 8 år med ADHD." Bakgrund; Killen har genom Scio-behandling här på praktiken och

Akutvård

I Aktuellt ikväll tog de upp akutvården och hur det har spårat ur. Normalt sett är Sverige ett föregångsland vad det gäller just akutvård men hela systemet har som sagt var kollapsat. De intervjuade en sjuksköterska och hon berättade om hur folk får vänta tolv timmar på akuten. Andra väntar fyrtioåtta timmar. Hur är detta möjligt? Jag blir förbannad och samtidigt ledsen. Vi måste börja i andra ändan av kedjan. Med de kroniska bekymmer folk har och söker för i tid och otid. Detta tar upp massor med tid och plats i vårdkön. Jag kan hjälpa till med dem. Vi är många som kan hjälpa till med dem. Allt från massörer till naprapater och naturmedicinare. Vi alla som jobbar med hälsa på något sätt använder oss av exakt samma grund. Varför är det så svårt att förstå? Är läkare dumma i huvudet? Nä, de är för stolta och alldeles för högt avlönade och med förmåner utöver det vanliga. Kan vi ta hand om de kroniska klienterna så blir det mer plats över till akuta. Jag har fullt upp men jag kl